För tid mellan anställningsperioderna råder inget anställningsförhållande mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Efter anställningsperiodens avslut kommer ingen fortsatt anställning erbjudas. Arbetstagaren har rätt att tacka nej till ett erbjudande om arbete från arbetsgivaren. Bilaga 1 till mallen för anställningsavtal reglerar den intermittenta anställningens anställningsperiod (start- och slutdatum).
Det finns en mall för såväl Lageravtalet som Tjänstemannaavtalet.
Vid tillämpning av särskild visstidsanställning är det viktigt att notera följande. Om arbetstagaren har tre eller flera särskilda visstidsanställningar under en och samma kalendermånad ska även tiden mellan anställningarna räknas som anställningstid vid tillämpning av 5 a, 7c, 15, 25 och 26 §§ lagen om anställningsskydd.
Ekonomiskt stöd för rehabiliteringsåtgärder – Lageravtalet
För arbetstagare som omfattas av Lageravtalet kan arbetsgivare ansöka om ekonomiskt stöd för arbetslivsinriktad rehabilitering i förebyggande syfte eller för att en anställd ska kunna komma tillbaka till arbetet efter sjukskrivning. Stödet gäller både psykiska och fysiska besvär.
Stödet ges via sjukförsäkringen AGS, som utgör en av de kollektivavtalade försäkringarna för arbetare. Det är AFA Försäkring som tar emot ansökan och betalar ut stödet. För godkända behandlingar kan arbetsgivare få upp till halva kostnaden betald.
Typer av behandlingar som stödet omfattar är:
- Beroendebehandling.
- Enskilda samtal med psykolog/psykoterapeut.
- Kurser och insatser inom stresshantering och livsstilsförändringar.
- Kortare omskolande kurser som rehabiliteringsåtgärd för att den anställde ska få nya arbetsuppgifter. Den anställde ska bibehålla eller förbättra sin arbetsförmåga efter genomförd kurs.
- Kurser och metoder för att förebygga fysiska besvär.
- Digitala rehabiliteringsinsatser.
Medicinsk behandling, utredning och kartläggningar, arbetshjälpmedel och arbetsplatsanpassning, gruppaktiviteter eller administrativa kostnader lämnas inte ersättning för.
Mer information på afaforsakring.se
Fakta om karensavdraget – och varför det behövs
Karensavdraget är en självrisk i sjukförsäkringen som innebär att man som anställd bär en del av kostnaden när man blir sjuk. Det motsvarar 20 % av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka.
Nu höjs röster för att avskaffa karensavdraget, vilket i praktiken skulle flytta kostnaden till arbetsgivarna från dag ett. Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar skulle det medföra betydande kostnader för företagen.
Enligt en nyligen genomförd enkät i Svenskt Näringslivs företagarpanel framgår tydligt att företagen ser allvarliga följder om karensavdraget slopas; ökad korttidsfrånvaro, ökat behov av s.k. förstadagsintyg och ökad försiktighet vid rekrytering. Men även ökad administrativ börda och produktionsbortfall befaras i hög grad.
Svenskt Näringsliv har tagit fram en kalkylator för hur mycket sjuklönekostnaderna skulle öka för ett enskilt företag om karensavdraget avskaffas. Kalkylatorn visar både direkta kostnader och möjliga beteendeeffekter och är baserad på officiella beräkningar.
Läs mer här och gör dina egna beräkningar via knappen nedan. Där kan du även ta del av vanliga frågor och svar om ett eventuellt slopat karensavdrag.